Nyheter

Julen är över och barnen är överrösta med nya leksaker som invaderar vårt hem de är faktiskt överallt....Vi är även friska igen efter en sväng med vinterkräksjuka där alla åkte dit utom maken. Det måste bero på colan som han dricker dagligen. Imorgon stundar nytt år och lillasyster med dotter kommer hit! Hurra! Jag längtar, vi har inte setts sedan i april. Jag har fått en riktig tegelsten att läsa av min mor och jag har redan efter cirka hundra sidor insett att detta är en mycket obehaglig bok. Titeln är De välvilliga och den handlar om en före detta SS-officer som skriver sina memoarer.... Jag återkommer när den är utläst. Gott nytt år på er alla!

Kaos

I vårt hem finns tre rum där ingen ordning råder. Trots upprepade försök att skapa ordning så är jag numer fullt övertygad om att vi faktiskt har en poltergeist inneboende som stökar till när jag har städat. De rum som jag tänker på är arbetsrummet, tvättstugan och makens hobbyrum. Kan villigt erkänna att jag egentligen inte är så engagerad i hobbyrummet,dvs jag städar aldrig där, men rummet skapar oordning i resten av huset fast det ligger i en annan byggnad. Hur är detta möjligt? Jo alla saker som egentligen ska bo i hobbyrummet bor istället ofta i tvättstugan vilket således innebär att tvättstugan är ett kaos. Arbetsrummet ska vi inte ens tala om...ty detta är husets absolut värsta kaos. Här råder total anarki bland alla papper och här bor en massa prylar som definitivt inte hör hemma här. Kanske det får bli min och makens nyårslöfte, att rensa upp och skapa ordning i våra tre kaosrum....

I helgen har jag...

... varit på IKEA med sonen och min kära kusin. Vi åkte bara lite för tidigt så vi fick slå hjäl en timme på nyöppnade Ica MAXI. Väl parkerade utanför det stora varuhuset var det kö ända ut på parkeringen. Typiskt oss att välja en helg när inte mindre än FEM busslaster också ville handla. Otorligt mycket folk och jag undrar när Kamprad och kompani ska införa självskanning på det stora varuhuset. Förstå vad det skulle underlätta. Som vanligt handlade jag mycket mer än jag egentligen behövde...
Jag har också hunnit med att läsa ut Katedralen vid havet (tack Kulturkoftan för tipset), bakat en andra omgång av lussekatter och bakat pepparkakor med två galna barn som åt deg som monster. Nu ska jag slappa i min fåtölj och läsa Parasiten av Fredrik Ljung, maken är i garaget (HURRA!).

Underbara underkläder

Jag har spenderat pengar. På mindre än en timme har jag gjort av med inte mindre än 6000 kronor på mig själv. Skrämmande och egenartat men ack så nödvändigt. För denna nätta summa blev jag ägare till tre nya behåar (mycket snygga och sköna) och ett par nya glasögon. Jag tackar den som uppfann avbetalning månadsvis annars fanns det ingen möjlighet till denna lyx. Underbar var dottern som snällt väntade i vagnen medan mamma provade behåar och underbar kommer maken att tycka att jag är, i alla fall under kläderna.

Att anta en utmaning...

Jag erkänner att mitt skrivande inte har varit lika flitigt som Kulturkoftans, och jag har egentligen inget annat att skylla på än det faktum att min dotter leker tornado så fort jag försöker göra något annat än bära henne eller sitta med henne i famnen. Nu antar jag dock en utmaning:

Det handlar om siffran åtta...
Favoritprogram:

* CSI (Las Vegas, New York och Miami)
* Cityakuten
* Greys Anatomy
* Leila bakar /Lelias jul (mmmm
* Roomservice
* Fåret Shaun
* Fawlty Towers
* Vänner


Åtta saker jag gjorde igår:

* Fixade välling x2
* Julpyntade
* Shoppade med min man men utan barn (tack R)
* åt godis
* lagade mat
* sminkade mig
* pratade med min mamma i telefon (x2)
* läste en god bok



Favoritrestauranger
* Steakhouse (Luleå)
* Wok House (Sthlm)
* Bryggargatan
* 1906
* Gennys
* Zan
* O'Learys
* Waldorf



Åtta saker på min önskelista:

* böcker
* ny parfym
* ny klocka
* underställ
* ett silverarmband
* ny snygg pyjamas
* ett par svarta långbyxor som sitter kvar över rumpan
* skönhetsprodukter

Åtta saker som jag ser fram emot:
* lördagens resa till IKEA
* söndagens pepparkaksbak
* att träna på Korpen
* julafton såklart!
* att träffa min syster och min systerdotter till nyår
* en lång ledighet med min man under julen
* 2x kul med arbetskamraterna under december
* att få börja jobba i januari

Jag har inte åtta personer att utmana så den här punkten struntar jag i.

Dagis

Jag är lite frustrerad eller rättare sagt ganska arg. Har precis fått veta att vi fått dagisplats till lillan på samma dagis som storebror. Egentligen borde jag ju jubla men...vi får inte börja inskolningen förrän 12/1!!!! Jag börjar alltså jobba den 8/1, hur går det ihop? Av just denna anledning hade jag nämligen sökt plats från den 1/12 för att ge henne en lång inskolning och för att hon förhoppningsvis skulle fixa att vara ledig mellan jul och nyår och ändå kunna börja när jag börjar jobba. Jag blir så trött... Kommunens kommentar när jag påpekade detta elementära problem var: men har ni ingen annan som kan hjälpa er, tex farmor eller mormor? På fullaste allvar menade hon att vi skulle överlämna inskolningen till mormor eller farmor fast lillan har varit mest med mamma och pappa. När jag upplyste henne om att både farmor och mormor arbetar heltid blev hon tyst och visste inte riktigt vad hon skulle säga. Jag blir bara så trött på att det inte kan fungera på en gång.

I väntan på...

...mat!!! Då jag och min man begåvats med två barn som somnar innan 19.00 så blir det supè lite nu och då, så även ikväll. Jag är just nu så hungirg att jag kan äta en ko och ser att min goda vän Kulturkoftan har utmanat mig. Jag ska anta denna utmaning när blodsockernivån har höjts en aning för just nu kan jag inte riktigt tänka. Familjen besökte idag barnmässan på Nolia med målsättningen att titta på en allt-i-ett vagn till våra små. Den vill jag ha! Även om C är något stor för att åka vagn, men jag tänker att det blir lättare att ta sig ut på motionsrundor om jag kan slänga båda barnen i vagnen samtidigt. Vad gör man inte för att komma i form? Imorgon är det lek och stoj hemma hos oss, vi får både lunch- och middagsgäster. Trevligt!

Gammal?

Jaha, nu är det ett faktum. Jag har passerat 30. Känner jag någon skillnad? Nej inte nämnvärt förutom att det var enda gången jag ansåg att gästerna kunde komma på dotterns födelsedag en vecka senare istället för på min. Således måste jag ha blivit gammal, eller kanske i alla fall visare. Idag har jag och mini upptäckt en vattenpöl, eller rättare sagt så gjorde hon det och sken värre än solen. Gränsen för mig gick när hon skulle sätta sig i den med den nya overallen, det skedde icke. Imorgon måste det skohandlas, sonens stövlar håller inte tätt, känns halvt bittert med tanke på att han även måste ha nya vinterskor. Med min vanliga tur så köper vi väl stövlar imorgon och så kommer snön till helgen...

Just nu hos mig...

...har jag en dotter som redan är i trotsåldern fast hon inte ens är ett år fyllda. Med den viljan kan hon gå hur långt som helst om hon bara lär sig att använda energin på rätt sätt. Med det menas mer konstuktiva sätt än att ligga på golvet och skrika för att hon inte får sin vilja igenom. Mina nära och kära menar att detta mindre smickrande karaktärsdrag har hon ärvt från mig?! Men jag har ju min envishet kvar...och mig veterligt så ligger jag sällan på golvet och skriker för att jag inte får som jag vill. Det skulle bli så många gånger om dagen....
Sonen undrar varför han inte får sova med någon då vi pedagogiskt försöker få honom att sova i sin säng hela natten. Vad svarar man på det? Jo, du får vänta tills du blir vuxen och hittar någon som vill dela säng med dig...
Visst är det mysigt med barn i sängen men då föredrar jag att de ligger stilla och sover och inte leker hela havet stormar...Nattsömnen är guld värd.

Jag undrar

...vad som egentligen är meningen med livet. Nej riktigt så djup ska jag inte bli, men jag undrar om vi (min man och jag) inte skulle vara lyckligare och framförallt känna att vi både hade mer tid och mer pengar om vi inte bodde i vårt gigantiska hus. Någonstans kan jag känna att jag blir så otroligt trött på att driva runt detta bygge, både vad gäller tid och pengar. Å andra sidan vet jag inte om skilsmässan skulle vara ett faktum om vi bestämde oss för att sälja och flytta, eller kanske det skulle föra oss ännu närmare varandra? Jag kommer på mig själv med att drömma om en slags frihet som jag inte upplever att jag har som husägare. Vem är det som har sagt att barn blir lyckligare av att växa upp i en villa, blir inte barn lyckligast av att ha föräldrar som är lyckliga och som framförallt har tid att slösa på sina barn?

P.S Vi är inte olyckliga och har ingen pågående kris i äktenskapet. D.S

11 september

11/9 är datum som många förknippar med tragedi, antingen tänker man på terrordåden i USA eller på mordet på Anna Lindh. Från och med idag kommer dock detta datum betyda något positivt eftersom detta är dagen då lillan började gå. Hon har övat febrilt den närmsta tiden men så idag har hon äntligen vågat ta steget ut i det okända. Lyckan är fullkomlig. Har för övrigt varit hos naprapaten och fått order om att träna mage och rygg då jag är alldeles för svag efter att ha burit på mina två jättebebisar (undrar om vi alltid kommer att ha storleksrekordet i bekantskapskretsen? ) Morgondagen innebär uppladdning inför lördagens maskeradkalas och C har stora problem med att välja om han ska vara pirat eller prinsessa. Till listan över krämpor kan jag även lägga till tinnitus eftersom barnen idag hade tävling i falsettskrik i badkaret. AJ!

And the rest is silence...

Ungefär vid klockan sju på kvällen infinner sig tystnaden här i mitt hem, då sover nämligen de båda underverken och jag kan välja om jag vill ha ljud omkring mig. Kommer på mig själv med att bara lyssna på tystnaden och faktiskt njuta. Det går över efter ungefär en halvtimme då jag startar radion eller tv:n eller helt drastiskt får för mig att dammsuga nedervåningen. Jag är nog lite knäpp. Jag är också sjukt trött på att vara hemma och känna mig som den stereotypa hemmafrun som tar hand om barnen och matlagningen för att inte tala om tvättstugan. Jag verkligen hatar det rummet....

Handikappad

Jag har ryggskott och känner mig som Asta 70 år. Detta inträffade givetvis bara för att jag idag skulle köra igång med ett 8 veckors intensivt träningsprogram som i slutändan ska förhindra att ryggskotten uppkommer. Ironi på hög nivå eller hur? Således kommer jag att frossa i kakor till CSI och tycka synd om mig själv. Ett kilo mer eller mindre att gå ner kvittar just nu.
Var på en mycket trevlig fest i lördags utan barn dessutom. Mycket skönt att äntligen kunna slappna av och dricka alkohol utan att tänka på var barnen befinner sig. Något otrevligare att stiga upp med lillan 06.00 på söndag morgon efter att ha intagit tre tequila....Det är inte en god dryck, men effektiv ur berusningssynpunkt.

Borta bra men hemma bäst

Vi har nu återvänt till Norrland efter en vecka i storstaden. Mycket mysigt att träffa min allra käraste syster, hon bor alldeles för långt bort. Jag önskar att jag kunde behärska tekniken att snabbt förflytta mig mellan två platser så vi kunde ses oftare. Att vi har lyckats bo tre vuxna och tre barn (alla under fyra år) i en trea på mindre än 100 kvadrat är bara det en bedrift i sig, vi har inte ens blivit ovänner en enda gång. Just nu uppskattar jag mina 240 kvadrat oerhört mycket och njuter av småstadens tystnad och den avgasfria luften. Det är bara att inse att jag inte är en storstadsbrud. Höjdpunkten på resan var enligt sonen besöket på Naturhistoriska där vi såg dinosaurieskelett och en isbjörn. Min guldstjärna i mammahimlen förtjänade jag på flyget hem när sonen kommer på att han måste göra nummer två. Med dottern på höften guidar jag honom till toaletten och lyckas med en hand hjälpa honom upp på den minimala toasitsen, väntar tills han är klar (tack för att han är snabb på nr 2) och lyckas även torka honom med endast en hand. Inte illa!

Regntunga skyar

Innebär rastlösa barn, eller i alla fall den snart 4- årige sonen som vanligtvis är mer ute än inne om dagarna. Idag valde vi att bege oss till Pite Havsbads senaste attraktion "Skeppet". Taktiska som vi var tog vi med en kompis till C eftersom lekrummen inte rymmer vuxna. Ungefär hela Piteå var där tillsammans med ett helt gäng turister vilket betydde dålig luft och en decibelnivå som framkallar hörselskador. Under lekstunden, som varade cirka två timmar, upptäckte jag att jag verkligen hatar ouppfostrade barn. På Skeppet finns nämligen en särskild avdelning för små barn, dvs mellan 1-4 år. I denna avdelning återfinns även tre pojkar som passerat övre åldersgräns för länge sedan. De roar sig med att leka "Inte-stöta-golv" och att det kryper omkring småttingar som inte lärt sig gå ännu tar de ingen hänsyn till. Eftersom vi är i Sverige så reagerar ingen av de andra föräldrarna (fast de är märkbart irriterade) men jag kan inte hålla mig utan fäller en dräpande kommentar. Eftersom dessa barn inte lärt sig att lyssna på vuxna fortsätter de med sin lek och förmodligen krossade de väl någon liten innan dagen var slut. Hoppas innerligt att dessa tre hamnar i min undervisning om några år...

Back in business

Jag är tillbaka. Ber om ursäkt för att jag inte skrivit på ett tag. Följande har hänt:
Vi har firat 5-årig bröllopsdag UTAN BARN!! Mycket mysigt och romantiskt, fast vi hamnade på hotellrummet och kollade film istället för att gå ut på krogen. Sömnbristen fick bestämma. Efter det hämtade vi lillan hos morfar och begav oss upp till svärföräldrarnas stuga som faktiskt ligger mitt i ingenstans. Vi åker dit varje sommar men vi kör fel varje år, i år blev det dock bara en hastig inbromsning innan vi hamnade rätt. Bilfärden var för övrigt en rätt tragikomisk resa och ett ypperligt exempel på vägverkets besparingar. Vår senaste bil har fälgar modell större samt är en aning sänkt (den 18-åriga versionen av min man ÄLSKAR detta) vilket innebär att den inte direkt är lämpad för guppig grusväg. Vägen till stugan far-far-away bestod till största delen av grusväg. Som extra krydda har vi desutom ett glapp i någon lampkontakt vilket renderar i ett högt ilsket pipande ljud vid varje gupp eller lite när den själv vill. Blanda detta med en stereo som endast spelar i en högtalare samt en muttrande man så förstår ni hur symfonin lät under resan. Bör jag tillägga att vi nog inte åker till stugan någon fler gång denna sommar? Åtminstone inte innan de har asfalterat vägen igen.

Accessoar eller?

Min senaste accesoar som jag bär dagligen är inte en ny handväska eller ett par nya solglasögon (finns ju ändå ingen sol). Det är inte heller en trendig klocka eller ett snyggt halsband. Accessoaren består av min åtta månader gamla dotter som envisas med att bli buren snyggt på höften. Att hon väger tio kilo bekymrar inte henne nämnvärt, mamma ska ju orka det annars måste hon helt enkelt bli starkare. Överväger således att inhandla matchande kläder till mig och dottern, fast egentligen är det onödigt...alla mina kläder har ändå samma fläckar som hennes innan dagen är slut. Undrar varför man aldrig kan läsa om denna trend inom modevärlden, jag kan ju omöjligt vara ensam om att ha denna accessoar, eller?

Att anta en utmaning...

here we go...

Fem saker på min att-göra-lista (dagligen)

1. Mata barnen, eller i alla fall den minsta och därefter helst hinna plocka in i diskmaskinen innan rymlingen är utom synhåll.
2. Operation tvättstuga. Min smutstvätt förökar sig av sig själv, jag är helt övetygad om att det bor en poltergiest i min tvättstuga som lever rövare när alla andra sover.
3. Försöka hinna med att träna för att äntligen bli av med min mage. (mission impossible)
4. Måla huset fast vi målade för endast tre år sedan så har färgen släppt vilket innebär ommålning. Roligt? Nej.
5. Äta supé med min man när barnen somnat så att vi får prata.

Vad jag gjorde för 10 år sedan:

Då pluggade även jag på universitet, tror bestämt att det var Historia B som studerades. Hade flyttat hemifrån på gångavstånd från LTU och sommaren jobbade jag säkert, tror det var inom hemtjänsten. Mitt värsta sommarjobb. Varje kväll somnade jag med ångest för alla hemska sjukdomar som man kan bli drabbad av. Dessutom hade vi världens elakaste tant som vårdtagare, hon ger mig mardrömmar än idag.

Ställen jag bott på:

Kallkällan, Luleå var min första hemort i cirka tre år innan mina föräldrar och jag och syrran blev Hertsöbor. Vid 10 års ålder flyttade vi igen, till Persön två mil norr om Luleå. Här spenderade jag hela min ungdomstid för att sedan flytta till Porsön, Luleå. Här bodde jag fyra år innan jag flyttade till Udden. Därefter blev det Persön igen, separation var anledningen och i en boda på gården bodde jag sommaren 2000. Hösten 2000 flyttade jag till Karlstad för att plugga sista året och hann även med att bo 9 veckor i Lidköping för att göra praktik. Åter till Luleå efter examen och blev då sambo med min man på Kungsgatan. Fick jobb i Piteå så hösten 2001 hamnade vi på Norra Pitholm för att sedan i oktober 2004 bli Djupviksbor.

Fem saker jag skulle göra om jag blev biljonär:

1. Tråkigt, jag vet, men givetvis skulle jag betala alla våra skulder.
2. Bygga mitt drömhus på en strandtomt och köpa en värstingbåt.
3. Köpa semesterboenden i Italien och USA
4. Anställa en personlig kock, personlig tränare och en personlig massör.
5. Investera till barnen och sedan ägna resten av mitt liv åt att resa.

På turné

Vi befinner oss just nu på turné då vårt hus bebos av inte mindre än 10 Kalixbor. Vi har bott en natt på hotellet och nu sover vi hemma hos svärmor och svärfar. Lillan uppskattar inte att vara på turné, hon anser att vi ska vara hemma så att hon kan hålla audiens. Dessutom har hon hostat hela natten, typiskt när man inte är hemma, vilket resulterade i att vi fick uppsöka Jourcentralen. Efter typ två timmars väntetid fick vi träffa doktorn som konstaterade att det är ett virus, jag skriver ut hostmedicin. Hade jag väl räknat ut själv. Imorgon är äventyret över för den här gången och vi får sova hemma i våra egna sängar. Gissa vem som kommer att bli gladast? Min man har för övrigt lärt C vad fiskarna andas med : Jävlar, heter det enligt C.

Projekt

Som ska avslutas innan vi hyr ut huset på torsdag kväll fyller inte mindre än tre sidor, visserligen A5 och visserligen med luft mellan, men ändå. Många av projekten kräver dessutom uppehåll utomhus, men så är inte fallet. Istället är vi inne och jag målar elementskydd och dörrfoder medan min make slåss med listerna. Vi har allmogelister i taket och dessa är enligt honom omöjliga att kapa på rätt sätt i hörnen. Erkänner att jag misstrodde honom först men efter att ha hittat en hel list på cirka två meter uppkapad i småbitar förstod jag vad han pratade om. Den nya inredningstrenden hemma hos oss kallas våga-vägra-taklist.

Kontaktsvårigheter

Vi har varit avskurna från omvärlden i två dagar. Vår fasta telefon har valt att inte fungera. Det började med ett sprakande ljud (oljud) som försvårade samtalen betydligt. Det eskalerade sedan till att man kunde ringa till oss men vi kunde inte ringa ut. Felanmälde och fick svaret att det kan ta upp till tre dygn innan felet åtgärdas men om vi vill ha ersättning så kan vi kräva det först efter fem dagar. Tja, vad säger man? Har man nästan monopol så har man. Ytterligare en anledning till att ringa via datorn istället, så i september tillhör vi inte längre Telias kunder, tror jag...

Dominoeffekt

Lillan skulle behöva ett eget rum. Hon vaknar nämligen 04.45 och det är INTE morgon då. Jag är visserligen morgonmänniska men min morgon startar tidigast 05.45. För att detta ska bli möjligt (eget rum alltså) krävs följande händelsekedja: Vi måste bygga vår nya förrådsboda på 15 kvm för att vi ska kunna tömma nuvarande pannrummet på allt bråte som ska vara kvar av diverse anledningar. Pannrummet måste nämligen tömmas för att kunna göras om till nytt rum till tonåringen för att tonåringen ska kunna överlämna sitt rum till Lillan. Har jag nämnt att min man har diskbråck?

Det jag önskar mig mest just nu...

...är en ordentlig sovmorgon!! Ni vet en sån där morgon när man sover tills man vaknar av sig själv, kliver upp för att gå på toa och sedan går tillbaka till sängen igen. Den ultimata lyxen är att äta frukost för att sedan få gå och lägga sig igen. Maken och jag lääängtar efter vår bröllopsdag när vi ska övernatta på hotell med målsättningen att gå ut och äta för att sedan slå klackarna i taket. Känner jag oss rätt kommer vi att gå på restaurang för att sedan raskt bege oss tillbaka till hotellet för att SOVA!!! Vi har bett om sen utcheckning på söndagen med motiveringen att vi är småbarnsföräldrar. Hotelltjejen var väldigt förstående.
För övrigt är min lilla dotter ganska billig just nu, hon sover för lite på dagarna med följden att hon blir mycket gnällig och vill bara bli buren. Något tungt med tanke på att hon väger 10 kg. Imorgon ska vi jobba på mitt jobb och förhoppningsvis är hon på bättre humör (inte troligt) annars kan konferenserna bli lätt stökiga.

Jag undrar...

..om det verkligen är sommar nu och varför sommaren alltid ska komma sådär på en gång. Vi nordbor behöver också en uppvärmningssträcka innan vi klarar +30 grader. Jag undrar också vart min rumpa har tagit vägen eftersom inga byxor sitter kvar på den längre. Köpte ett par nya i veckan och tog då två (!) storlekar mindre, men de ramlar ändå av. Något måste vara fel, kanske jag får operera in silikon i rumpan, undrar om man kan få det via landstinget? Jag undrar även om min dotter har tänkt bli frukterian då hon inte äter något annat än gröt, fruktpuré och välling. Känns som om jag snart har köpt hem en av varje barnmatsburk i hopp om att hon ska äta men icke.

Presentjakt

Efter ett irrande på stan idag för att leta diverse presenter så har jag kommit på att maj är en dålig månad för vi har alldeles för många som fyller år. Det börjar med min lillebror den 20, tätt följt av bonussonen den 25 och det hela avslutas med systerdottern den 27. Lägg även till Mors dag. Imorgon blir det således avfärd till Luleå för att först gratta bonussonen hos hans mamma, därefter fortsätter vi hem till mina föräldrar för att uppvakta brorsan och även mamma.(PHU!) Medtag välling till barnen och pyjamasar och planera inget annat efter hemkomsten då det finns viss risk för att lillan inte gärna vill somna om efter en timmas bilfärd.

Sänder ett stort tack och en kram till min underbara svärmor som rensat min rabatt mot gatan och gödslat och planterat lite mer växter. En sten föll från mitt hjärta, har ingen aning om hur jag skulle ha hunnit med det annars.

Visste ni förresten att flugsnappare ska ha en diameter på 30 mm på ingången till fågelholken? Man lär sig något nytt varje dag.

Idag har jag...

...städat badrummet på övervåningen, det vill säga det badrum som vi nästan aldrig använder utom när C kommer på att han ska bajsa där (som variation antar jag.) Det var nästan en sanitär olägenhet och jag undrar varför ingen ännu har kommit på något universalmedel som verkligen rengör duschen utan minsta arbete.

Jag har också sövt min dotter i vagnen tre gånger, konstigt att det inte syns mer på vågen med tanke på att jag dagligen går minst tre rundor med vagnen. Jag har förutom det gett mig i kast med att montera ihop sonens Pippi-tält och det är en utmaning, så många delar och ingen beskrivning, som tur är var maken inte hemma och kunde tråka mig för mitt ologiska tänkande. Första gången ovan nämnda tält monterades var på sonens ettårsdag och jag och min goda vän A var båda mycket svettiga innan tältet var klart. Egentligen vet jag inte varför jag envisas med att ta isär det...

Förutom detta har jag även sett hur min lilla dotter lärt sig att åla sig fram à la kommandosoldat. Hurra hon kryper!

Angående Jesus

Efter ett besök på toaletten har jag och min snart 4 år gamle son följande dialog:
- Mamma, kommer du ihåg den där teatern om Jesus?
- Nej, (och känner mig som ett stort frågetecken). Vem är Jesus?
- Han är en brun gubbe som går såhär. (varpå han trippar iväg över golvet)
-Jaha, vet du något mer om honom?
- Jo, han är också den som tar alla rosa blommor.

Jag vet att det ibland kommer en kvinna till dagis som spelar upp en dockteater, lämpligtvis vid påsk. Men nu börjar jag undra vad pjäsen egentligen handlar om och även om jag själv inte är den mest religiösa här i världen så undrar jag lite över hur hon framställer Jesus. Skulle bra gärna vilja se den handdockan.

Oavslutade projekt

Mission accomplished, båda barnen sover. Mini hade bajskväll även ikväll vilket innebar att hon var vaken två extra timmar igen. Storebror somnade dock lydigt i sin säng efter en saga, innan lillasyster. Nu återstår endast en timma innan jag själv krashar, det var den kvällen.

Jag kommer på mig själv med att ofta undra vad katten jag sysslade med innan jag fick mina två barn, jämfört med nu så hade jag då oceaner av tid men vad fyllde jag den med? Nu känns det som om varje dag innehåller minst tio påbörjade men oavslutade projekt. Dagens var bland annat att städa övervåningen och jag började så stort med the master bedroom. Tog bort alla sängkläder, ut med dem på vädring (varför finns det ingen balkong på mitt hus?) dammsuga sängen, dammtorka och dammsuga golvet. Sedan var den dagen över och i all hast fick jag snabbt bädda in rena sängkläder innan det var dags för vällingmaffian. Resten av övervåningen för jag ta en annan dag, kanske imorgon. Tvättstugan är också ett gyllene exempel på ett av mina oavslutade projekt. Ungefär halva rummet är målat i vitt och den andra halvan är beige.. Det finns inte ens någon snygg gräns mellan de båda färgerna och jag stör mig på det varje gång jag byter blöja (vilket naturligtvis är ganska ofta). När jag äntligen hinner måla klart väggarna har de väl tagit färgen ur sortimentet.

Varför?

Varför ska ögondroppar mot pollenallergi svida? Svårt att förklara för en 4-åring om det nyttiga med att ta dem? Varför kan en bebis inte somna om den är bajsnödig? Mini har just nu varit vaken två (!!) timmar extra för att hon behövde bajsa. Varför kan inte barn somna tidigt när mammor vill göra något på egen hand, tex påta i trädgården? Varför är jag inte begåvad med en kropp som kan äta allt gott och onyttigt utan att gå upp i vikt? Varför måste det ta så länge att komma i form? Varför har ingen uppfunnit det magiska hjälpmedlet "plocka-upp-alla-leksaker-på-kvällen"? Inse vilken otrolig hjälp det skulle vara när hemmet formligen svämmar över av leksaker...Och eftersom jag inte har svaren på alla mina frågor så snaskar jag en kväll till och börjar mitt nya liv imorgon (igen).

Dags att sova?

Har precis lyckats skapa konto och öppna min blogg, känner mig lite som en äkta datanörd. Förstår inte att det finns människor som faktiskt vill jobba med detta dagligen, sjukt tråkigt... Linserna irriterar i ögonen, alltid ett säkert tecken på att det är dags att sova. Imorgon är en annan dag som en känd slagerrefräng lyder. Återkommer således imorgon bitti skulle jag tro, har en levande väckarklocka som väcker mig inte senare än 06.00. Go'natt!